Att studera på universitet och högskola

I Sverige finns ca 50 högskolor, universitet och enskilda utbildningsanordnare som erbjuder akademisk utbildning. Nästa hälften av dem erbjuder idag ekonomutbildningar.

Utbildningsstruktur

Sedan den 1 juli 2007 är Sveriges utbildnings- och examensstruktur anpassad till Bolognaöverenskommelsen, vars syfte är att öka rörligheten inom Europa och göra det lättare att studera och arbeta i andra europeiska länder.

Den svenska examensstrukturen är indelad i generell examen och yrkesexamen. Den generella examen är indelad i tre nivåer; grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Grundnivån är tre års studier, 180 högskolepoäng, och leder till en kandidatexamen. Du kan läsa vidare på avancerad nivå i ett år och då få en magisterexamen eller två år, som ger en masterexamen. Det finns även möjlighet att ta civilekonomexamen som är en yrkesexamen på avancerad nivå. Om du vill går det att läsa vidare på ännu högre nivå för att ta licentiatexamen, som innebär två års studier, och doktorsexamen som omfattar ytterligare två år.

Studieåret – poäng

Ett studieår är 40 veckor och ger 60 högskolepoäng. En termin omfattar 20 veckor och ger 30 högskolepoäng. Ansökningsdatum 17 oktober är sista ansökningsdatum till vårterminen nästa år. 15 april är sista ansökningsdatum till höstterminen.

Behörighet – antagningsregler

De senaste åren har det skett stora förändringar i behörighets- och tillträdesreglerna till högre utbildning. Därför är antagningsreglerna olika beroende på när du tog examen och vilken typ av examen du har tagit. 

Information om behörighetskraven för de olika utbildningarna finns även på lärosätenas hemsidor. 

Urval

Det finns tre urvalsgrunder och platserna fördelas enligt följande:

• minst en tredjedel av platserna ska tillsättas utifrån betyg,

• minst en tredjedel utifrån resultat på högskoleprovet,

• högst en tredjedel av platserna får tillsättas genom alternativt urval, som bara används på vissa utbildningar.

Kursmål och kursplaner

Varje enskild kurs ger ett visst antal högskolepoäng och har en kursplan där målen för kursen finns angivna. I kursplanen anges också vilka krav som gäller för de olika betygsnivåerna.

Betyg på högskola och universitet

Det finns olika system för betyg på högskolenivå och lärosätena bestämmer själva vilket system man ska använda. En del har betygsskalan Underkänd, Godkänd och Väl godkänd. Andra har valt att använda en sjugradig betygsskala, där F och Fx är underkänt och A det högsta betyget.

Studiestöd

Du kan få studiemedel för upp till 240 veckors högskolestudier totalt. Studiestödet består av en lånedel och en bidragsdel. Det är Centrala Studiestödsnämnden (CSN) som har hand om studiemedlen. Där finns det också information om vilka regler som gäller för EU/EES-medborgare.

Funktionsnedsättning

Om du har en funktionsnedsättning som försvårar dina studier, kan det i vissa fall finnas möjlighet till extra stöd. Kontakta ditt lärosäte och vid behov CSN för en individuell prövning och information om hur du går tillväga.  

Studentbostad

På alla universitets- och högskoleorter finns studentbostäder. Möjligheten att få bostad varierar mycket. På vissa lärosäten finns det bostadsgaranti - om du blir antagen vet du att du har en bostad - och på andra orter är det långa köer, särskilt inför terminsstarterna. På några orter finns det möjlighet att ställa sig i kö redan ett år i förväg.